Jaga

Efter skolan i fredags satte jag mig och spelade lite dator, sen packade jag. En massa fleecekläder och en uppsättning tyskt kamoflage, samt två påsar koffeinpiller och choklad.
Pappa hämtade upp mig ganska sent. Efter många timmars axel+pappa-prat om invandringspolitik, en ny framtid utan socialism, älgstudsare, romare, skriftspråkets uppkomst och dylikt snack kom vi till en liten, liten, liten väg i Härjedalen som man bara nästan kom fram med i volvo kombi. Som tur var satt vi i en jeep, så vi guppade iväg in i den nattsvarta skogen under stjärnhimlen och skrattade åt alla vägskyltarna. Vägskyltarna var roliga eftersom att vägen var mer svårframkomlig än en bred stig, korta, branta backar överallt, gropar konstiga kurvor, en sån väg där man inte kommer över 50 km/h om man inte har en helikopter. Iaf så puttrade vi fram där i 25 knyck när en 110-skylt dyker upp, fastspikad på en tall. Strax efter kom en Herr Gåman...


Ungefär 0300 var vi framme, då klättrade vi ut, drack en kopp te ur termos, snörade kängorna, hävde på ryggsäckarna och slog på pannlamporna. Min lampa satt perfekt på min flecktarnboonie, och kängorna kändes jättebekväma. Det är skitjobbigt att vandra i gummistövlar, men pappa gör det ändå... han har inget sinne för kvalitet. Jag bar en Browning Automatic Rifle Evolve, en fin bössa det, väldigt lätt, och mycket lätt att lära sig skjuta hyfsat med.

Hmpf, prylbögandet åsido så traskade vi ut i natten med kartor och kompasser, och gick genom myrmark och bredvid en flod som överröstade allt annat när man var nära den. Väldigt magisk natt med grenar och stenar och mossa och myr och bäckar och floder och mörker och stjärnor.
Sista biten var det väldigt lite skog, och väldigt mycket myr, med enstaka åsar igenom. Myrklafsandet var jobbigt, för man är alltid rädd att gå ner sig och hamna med vatten upp över knäna(pappa gjorde det på vägen hem^^), eller att man ska få in vatten i kängorna. Till slut såg vi iaf ett ljus, som var lampan i stugan där vi skulle bo.

När vi kom fram, och hängt av oss ryggsäckarna går pappa och pratar med Clara, hans sambo. När man jagar går man upp en timme före solen ungefär, så att man ska hinna äta frukost innan man går ut, för efter soluppgången är det inte alls lika bra jakt. Clara, som väckdes av att vi kom in i huset, berättade att hon hade satt klockan på kvart över fem. Då tittade pappa på sin klocka och berättade att det var om en kvart. Jag och far lade oss ned på varsin madrass och sträckte på ryggarna i tio minuter innan vi gick upp och åt frukost.
Sen var det på med ryggorna igen och ut på fjället för att kånka bössa och jaga älg.

Behöver jag nämna att jag gick på koffeinpiller ganska grovt det dygnet?

Galenskaperna tog inte slut förrän 39 timmar efter att jag gått upp på fredagsmorgonen. Under de 39 timmarna hade jag fått två timmars sömn, en timma i bilen, och en timma på en massa blåbärsris ute i skogen. Jag hade även gått 2 mil(fågelvägen)
När det väl tog slut var jag nybastad, och hade fått mig en öl. Jag har blivit vuxen, jag tycker att öl är gott >.<


Jag lägger upp bilder imorrn, för jag tog några med mobilen. Tyvärr inga på den där magiska första natten, och inga på mig i min tyska uniform med BARen, men en massa på när pappa slumrar på en blåbärsris och på Herr Gåman-skylten ute i ingenstans.