Den här posten skrev jag för nästan en vecka sen, men jag råkade spara den som draft istället för post :/.
Ok, jag laddade inte upp bilderna, tough shit.
Karin och Sarah är jättesöta.
Min smörgås var god.
Thursday, September 28, 2006
Monday, September 25, 2006
Jaga
Efter skolan i fredags satte jag mig och spelade lite dator, sen packade jag. En massa fleecekläder och en uppsättning tyskt kamoflage, samt två påsar koffeinpiller och choklad.
Pappa hämtade upp mig ganska sent. Efter många timmars axel+pappa-prat om invandringspolitik, en ny framtid utan socialism, älgstudsare, romare, skriftspråkets uppkomst och dylikt snack kom vi till en liten, liten, liten väg i Härjedalen som man bara nästan kom fram med i volvo kombi. Som tur var satt vi i en jeep, så vi guppade iväg in i den nattsvarta skogen under stjärnhimlen och skrattade åt alla vägskyltarna. Vägskyltarna var roliga eftersom att vägen var mer svårframkomlig än en bred stig, korta, branta backar överallt, gropar konstiga kurvor, en sån väg där man inte kommer över 50 km/h om man inte har en helikopter. Iaf så puttrade vi fram där i 25 knyck när en 110-skylt dyker upp, fastspikad på en tall. Strax efter kom en Herr Gåman...
Ungefär 0300 var vi framme, då klättrade vi ut, drack en kopp te ur termos, snörade kängorna, hävde på ryggsäckarna och slog på pannlamporna. Min lampa satt perfekt på min flecktarnboonie, och kängorna kändes jättebekväma. Det är skitjobbigt att vandra i gummistövlar, men pappa gör det ändå... han har inget sinne för kvalitet. Jag bar en Browning Automatic Rifle Evolve, en fin bössa det, väldigt lätt, och mycket lätt att lära sig skjuta hyfsat med.
Hmpf, prylbögandet åsido så traskade vi ut i natten med kartor och kompasser, och gick genom myrmark och bredvid en flod som överröstade allt annat när man var nära den. Väldigt magisk natt med grenar och stenar och mossa och myr och bäckar och floder och mörker och stjärnor.
Sista biten var det väldigt lite skog, och väldigt mycket myr, med enstaka åsar igenom. Myrklafsandet var jobbigt, för man är alltid rädd att gå ner sig och hamna med vatten upp över knäna(pappa gjorde det på vägen hem^^), eller att man ska få in vatten i kängorna. Till slut såg vi iaf ett ljus, som var lampan i stugan där vi skulle bo.
När vi kom fram, och hängt av oss ryggsäckarna går pappa och pratar med Clara, hans sambo. När man jagar går man upp en timme före solen ungefär, så att man ska hinna äta frukost innan man går ut, för efter soluppgången är det inte alls lika bra jakt. Clara, som väckdes av att vi kom in i huset, berättade att hon hade satt klockan på kvart över fem. Då tittade pappa på sin klocka och berättade att det var om en kvart. Jag och far lade oss ned på varsin madrass och sträckte på ryggarna i tio minuter innan vi gick upp och åt frukost.
Sen var det på med ryggorna igen och ut på fjället för att kånka bössa och jaga älg.
Behöver jag nämna att jag gick på koffeinpiller ganska grovt det dygnet?
Galenskaperna tog inte slut förrän 39 timmar efter att jag gått upp på fredagsmorgonen. Under de 39 timmarna hade jag fått två timmars sömn, en timma i bilen, och en timma på en massa blåbärsris ute i skogen. Jag hade även gått 2 mil(fågelvägen)
När det väl tog slut var jag nybastad, och hade fått mig en öl. Jag har blivit vuxen, jag tycker att öl är gott >.<
Jag lägger upp bilder imorrn, för jag tog några med mobilen. Tyvärr inga på den där magiska första natten, och inga på mig i min tyska uniform med BARen, men en massa på när pappa slumrar på en blåbärsris och på Herr Gåman-skylten ute i ingenstans.
Pappa hämtade upp mig ganska sent. Efter många timmars axel+pappa-prat om invandringspolitik, en ny framtid utan socialism, älgstudsare, romare, skriftspråkets uppkomst och dylikt snack kom vi till en liten, liten, liten väg i Härjedalen som man bara nästan kom fram med i volvo kombi. Som tur var satt vi i en jeep, så vi guppade iväg in i den nattsvarta skogen under stjärnhimlen och skrattade åt alla vägskyltarna. Vägskyltarna var roliga eftersom att vägen var mer svårframkomlig än en bred stig, korta, branta backar överallt, gropar konstiga kurvor, en sån väg där man inte kommer över 50 km/h om man inte har en helikopter. Iaf så puttrade vi fram där i 25 knyck när en 110-skylt dyker upp, fastspikad på en tall. Strax efter kom en Herr Gåman...
Ungefär 0300 var vi framme, då klättrade vi ut, drack en kopp te ur termos, snörade kängorna, hävde på ryggsäckarna och slog på pannlamporna. Min lampa satt perfekt på min flecktarnboonie, och kängorna kändes jättebekväma. Det är skitjobbigt att vandra i gummistövlar, men pappa gör det ändå... han har inget sinne för kvalitet. Jag bar en Browning Automatic Rifle Evolve, en fin bössa det, väldigt lätt, och mycket lätt att lära sig skjuta hyfsat med.
Hmpf, prylbögandet åsido så traskade vi ut i natten med kartor och kompasser, och gick genom myrmark och bredvid en flod som överröstade allt annat när man var nära den. Väldigt magisk natt med grenar och stenar och mossa och myr och bäckar och floder och mörker och stjärnor.
Sista biten var det väldigt lite skog, och väldigt mycket myr, med enstaka åsar igenom. Myrklafsandet var jobbigt, för man är alltid rädd att gå ner sig och hamna med vatten upp över knäna(pappa gjorde det på vägen hem^^), eller att man ska få in vatten i kängorna. Till slut såg vi iaf ett ljus, som var lampan i stugan där vi skulle bo.
När vi kom fram, och hängt av oss ryggsäckarna går pappa och pratar med Clara, hans sambo. När man jagar går man upp en timme före solen ungefär, så att man ska hinna äta frukost innan man går ut, för efter soluppgången är det inte alls lika bra jakt. Clara, som väckdes av att vi kom in i huset, berättade att hon hade satt klockan på kvart över fem. Då tittade pappa på sin klocka och berättade att det var om en kvart. Jag och far lade oss ned på varsin madrass och sträckte på ryggarna i tio minuter innan vi gick upp och åt frukost.
Sen var det på med ryggorna igen och ut på fjället för att kånka bössa och jaga älg.
Behöver jag nämna att jag gick på koffeinpiller ganska grovt det dygnet?
Galenskaperna tog inte slut förrän 39 timmar efter att jag gått upp på fredagsmorgonen. Under de 39 timmarna hade jag fått två timmars sömn, en timma i bilen, och en timma på en massa blåbärsris ute i skogen. Jag hade även gått 2 mil(fågelvägen)
När det väl tog slut var jag nybastad, och hade fått mig en öl. Jag har blivit vuxen, jag tycker att öl är gott >.<
Jag lägger upp bilder imorrn, för jag tog några med mobilen. Tyvärr inga på den där magiska första natten, och inga på mig i min tyska uniform med BARen, men en massa på när pappa slumrar på en blåbärsris och på Herr Gåman-skylten ute i ingenstans.
Monday, September 18, 2006
Lite Friare
När jag gick på sex-års kände alla till några viktiga människor: Kungen(några kunde namn), Elvis Presley, Albert Einstein och Göran Persson.
Ända sen jag var fem år gammal har Göran Persson varit landets ledare, vår statsminister. Jag var med i rörelsen som kastade ut honom, det känns stort.
^ Caine777 // Flashback
Under de fyra åren som våra blåa vänner ska styra landet skall jag, utöver att ta studenten, jobba och lumpa, arbeta för att vi aldrig ska behöva ha en socialist i maktposition igen. Socialism är lögnen överflödiga byråkrater tutar i vanligt folk för att de ska tro att de inte klarar sig själva.
Tack, Sverige, för att vi är friare idag än igår.
Ända sen jag var fem år gammal har Göran Persson varit landets ledare, vår statsminister. Jag var med i rörelsen som kastade ut honom, det känns stort.
Se dem en sista gravskål dricka
Ur nederlagets bittra kalk
Pampar retirerar, sina sår att slicka
När köttgryta byts mot möglig skalk
En ljusning synes på himlasfären
Ett hopp om frihet till slut
När den siste herrgårdsproletären
Genom maktens portar stapplar ut
Bojor brytes, förtryckets kedjor brister
En tyngd har fallit från vår samhällskropp
Nu gråter vår förre statsminister
Över dagen då folket satte stopp
^ Caine777 // Flashback
Under de fyra åren som våra blåa vänner ska styra landet skall jag, utöver att ta studenten, jobba och lumpa, arbeta för att vi aldrig ska behöva ha en socialist i maktposition igen. Socialism är lögnen överflödiga byråkrater tutar i vanligt folk för att de ska tro att de inte klarar sig själva.
Tack, Sverige, för att vi är friare idag än igår.
Tuesday, September 05, 2006
Skoldag
Väckarklocka 7.15. En snooze. Känns jättekort.
Gick upp och kollade på The Simpsons. Satt ett tag innan jag fixade frukost, två mackor. Jag tror att det var messmör på fullkorn, men det kan ha varit kalles randiga också, den är god :).
Satt och glodde på nyhetsprat om att en LUFsekreterare gått in på sossarnas interna nätcommunity utan lov.
Jag tänker inte skriva mer om det här, eller jo, längst ned tror jag. Det blir kort, jag lovar.
Fem i åtta reste jag mig upp från soffan. Det var för sent för att komma i tid, det visste jag. Jag borstade tänderna och jagade kläder. Hittade inget särskilt snyggt, men jag har en grå skjorta som jag egentligen inte tycker är särskilt snygg, men det har hänt att folk sagt att den är det, och eftersom att det var andra som skulle kolla på mig, och inte jag som skulle glo på mig själv i spegeln, så valde jag skjortan över brun Tshirt ändå.
Väska påhängd. Jacka och andra jeans än igår hade jag hunnit få på mig.
Ebba(klassen) sa någon gång att man inte skulle ha samma kläder två dagar i rad, men vem fasiken tvättar jeans efter tre-fyra användningar? De jeanstokiga säger ju att man absolut inte ska tvätta första månaden.
I alla fall så var klockan flera minuter över åtta när jag upptäcker min kapitala brist på nyckelknippor. Man bör då man lämnar hemmet på morgonen ta med sig minst en nyckelknippa, ändock var min medförda mängd nyckelknipper långt mindre.
Jag letade som tokig, men hittade den inte. För såna tillfällen finns en nödnyckelknippa som jag använder tills dess att de andra nycklarna kommer fram. Det är ingen idé att leta, för de ligger inte undangömda, utan kommer komma fram någon gång under veckan utan att jag behöver anstränga mig. Tills dess tänker jag köra med reservnycklarna.
Hur som helst så hade jag sprungit ned för trapporna och fått ut cykeln ur förrådet när jag kommer på att jag verkligen inte har lust att komma försent idag, jag gjorde det igår och det är lamt att komma sent två ggr i rad till samma lärare. Jag lovar att de märker sånt. Dessutom var många sjuka både igår och idag, så jag skulle nog komma sist om jag var sen.
För att kunna cykla skitfort packade jag ned jackan i väskan och lämnade hemmet 08.19, elva minuter innan skolan skulle börja.
Jag höll på att slå rekord, jag kanske gjorde det, eller åtminståne tangerade det. Jag kände mig inte svettig när jag cyklade, det blåste och jag hade bara en Tshirt och en öppen skjorta på mig. När jag hade sprungit runt på skolan och slutligen suttit mig ned i klassrummet(sist förstås, fyra minuter sen) kändes det förstås mycket tröttare. Jag hatar att känna mig svettig, men är ingen som svettas mycket, så förutom att jag såg trött ut så var det nog ingen som tänkte på att jag var speedad till tusen.
Jag har för mig att jag hade tagit ut bok från skåpet innan jag satte mig i klassrummet, men glömt att ta med rutat block, eftersom att jag vanligtvis har det i väskan. När Arne hade pratat färdigt hade jag iaf ingen lust att gå ut igen det första jag gjorde, så jag tog något randigt papper fårn engelskan och räknade på baksidan. Jag kunde ju gå om fem minuter och jaga det där blocket.
Arne närmar sig för att kontrollera att alla jobbar, jag måste då avbryta mitt räknande eftersom att jag skriver på fel sorts papper, och skjuter därför in arket under boken. Arne går ändå fram till mig och kommenterar att det saknas rutat block, så jag blir ändå tvungen att gå och hämta det. Liten bonusrast kan man tycka.
Dagen fortlöp. Pratade med Tina, hon är ruskigt rolig nuförtiden. Labbade med Helena, alltid kul att vara omkring henne.
Retades med Sandra. Kallpratade med David. Anna vara snäller och glader idag, hon har visst blivit ihop med en oskar(c?) från Rosendal. Verkar vara poppis med såna.
Satt med ellen på franskan, det var nyttigt och trevligt.
Jag hade ingen koll på schemat under hela dagen, dagar som börjar med försening(vilket mina ofta gör) består helt i improvisation. Det funkar nästan jämt. Jag har hittills skaffat tre block, ett märkt fysik och ett märkt matte. Jag har ett randigt också, tror jag, men jag är inte säker. Matteblocket används för alla ämnen, och Fysikblocket är för matte och fysik. Mina anteckningar är nästan helt omöjliga att hitta om jag inte lägger dem i en mapp(ingen ordning i blocken), och det har jag inte gjort hittills. Har inte gjort en läxa hittills heller.
Just nu känns skolan russskigt slapp och behaglig. Eller ok, inte behaglig, vårt schema suger.
Angående den där politikgrejen: Som jag förstått det så var det senaste styrkta intrånget i MARS i år. Det var länge sen. Intrånget bestod i att någon loggat in med en sosses konto. Sossen hade sitt eget namn som lösenord. Det hela avslöjades två veckor före valet, förmodligen var detta ett medvetet val från sossarna.
Per Jodenius, pressekreteraren som erkänt att han är skyldig för det hela, avgick omedelbart när det kom ut i pressen.
När ordförande i SSU(regeringspartiets ungdomsförbund) själv hade sin lilla skandal, och anklagades för att ha varit väldigt berusad, slagits med en vakt och kallat denna för svartskalle, då avgick hon inte alls, istället lades rättegången efter valet.
Är det inte lite orättvist? LUF-killen avgår direkt, och brottet avslöjas inte förrän precis före valet, men SSU:aren, som dessutom är ordförande, hennes rättegång läggs efter valen?
Jag är väldigt, väldigt besviken på alla LUFare som hållt på med det här, eftersom att det kastar bajs på förbundet. Fp är ju som känt inte liberala längre, utan bara ... demokratiska. Om Fp med vänner börjar fuska och ha sig, så försvinner allt liberalt med partiet, vilket vore ganska synd, för de har ju fortfarande namnet kvar.
Jag är så trött på partipolitik så ni kan inte tro det, jag ska inte prata politik mer på hela året efter valet, iaf inte i skolan.
En av de överrinnande dropparna var när Ebba(ruskigt härlig i övrigt) började snacka om att den liberala principen var att inte ge bort något, någonsin. Väldigt irriterande, vi pluggar och pysslar som fan för att göra världen rikare(det betyder mindre fattig, det är något bra) och mer upplyst, lik förbannat tror folk att vi vill att de fattiga ska svälta.
Tro inte att jag är putt, jag har bara insett att det inte är särskilt givande att vara ideologisk på skoltid. Puss.
Gick upp och kollade på The Simpsons. Satt ett tag innan jag fixade frukost, två mackor. Jag tror att det var messmör på fullkorn, men det kan ha varit kalles randiga också, den är god :).
Satt och glodde på nyhetsprat om att en LUFsekreterare gått in på sossarnas interna nätcommunity utan lov.
Jag tänker inte skriva mer om det här, eller jo, längst ned tror jag. Det blir kort, jag lovar.
Fem i åtta reste jag mig upp från soffan. Det var för sent för att komma i tid, det visste jag. Jag borstade tänderna och jagade kläder. Hittade inget särskilt snyggt, men jag har en grå skjorta som jag egentligen inte tycker är särskilt snygg, men det har hänt att folk sagt att den är det, och eftersom att det var andra som skulle kolla på mig, och inte jag som skulle glo på mig själv i spegeln, så valde jag skjortan över brun Tshirt ändå.
Väska påhängd. Jacka och andra jeans än igår hade jag hunnit få på mig.
Ebba(klassen) sa någon gång att man inte skulle ha samma kläder två dagar i rad, men vem fasiken tvättar jeans efter tre-fyra användningar? De jeanstokiga säger ju att man absolut inte ska tvätta första månaden.
I alla fall så var klockan flera minuter över åtta när jag upptäcker min kapitala brist på nyckelknippor. Man bör då man lämnar hemmet på morgonen ta med sig minst en nyckelknippa, ändock var min medförda mängd nyckelknipper långt mindre.
Jag letade som tokig, men hittade den inte. För såna tillfällen finns en nödnyckelknippa som jag använder tills dess att de andra nycklarna kommer fram. Det är ingen idé att leta, för de ligger inte undangömda, utan kommer komma fram någon gång under veckan utan att jag behöver anstränga mig. Tills dess tänker jag köra med reservnycklarna.
Hur som helst så hade jag sprungit ned för trapporna och fått ut cykeln ur förrådet när jag kommer på att jag verkligen inte har lust att komma försent idag, jag gjorde det igår och det är lamt att komma sent två ggr i rad till samma lärare. Jag lovar att de märker sånt. Dessutom var många sjuka både igår och idag, så jag skulle nog komma sist om jag var sen.
För att kunna cykla skitfort packade jag ned jackan i väskan och lämnade hemmet 08.19, elva minuter innan skolan skulle börja.
Jag höll på att slå rekord, jag kanske gjorde det, eller åtminståne tangerade det. Jag kände mig inte svettig när jag cyklade, det blåste och jag hade bara en Tshirt och en öppen skjorta på mig. När jag hade sprungit runt på skolan och slutligen suttit mig ned i klassrummet(sist förstås, fyra minuter sen) kändes det förstås mycket tröttare. Jag hatar att känna mig svettig, men är ingen som svettas mycket, så förutom att jag såg trött ut så var det nog ingen som tänkte på att jag var speedad till tusen.
Jag har för mig att jag hade tagit ut bok från skåpet innan jag satte mig i klassrummet, men glömt att ta med rutat block, eftersom att jag vanligtvis har det i väskan. När Arne hade pratat färdigt hade jag iaf ingen lust att gå ut igen det första jag gjorde, så jag tog något randigt papper fårn engelskan och räknade på baksidan. Jag kunde ju gå om fem minuter och jaga det där blocket.
Arne närmar sig för att kontrollera att alla jobbar, jag måste då avbryta mitt räknande eftersom att jag skriver på fel sorts papper, och skjuter därför in arket under boken. Arne går ändå fram till mig och kommenterar att det saknas rutat block, så jag blir ändå tvungen att gå och hämta det. Liten bonusrast kan man tycka.
Dagen fortlöp. Pratade med Tina, hon är ruskigt rolig nuförtiden. Labbade med Helena, alltid kul att vara omkring henne.
Retades med Sandra. Kallpratade med David. Anna vara snäller och glader idag, hon har visst blivit ihop med en oskar(c?) från Rosendal. Verkar vara poppis med såna.
Satt med ellen på franskan, det var nyttigt och trevligt.
Jag hade ingen koll på schemat under hela dagen, dagar som börjar med försening(vilket mina ofta gör) består helt i improvisation. Det funkar nästan jämt. Jag har hittills skaffat tre block, ett märkt fysik och ett märkt matte. Jag har ett randigt också, tror jag, men jag är inte säker. Matteblocket används för alla ämnen, och Fysikblocket är för matte och fysik. Mina anteckningar är nästan helt omöjliga att hitta om jag inte lägger dem i en mapp(ingen ordning i blocken), och det har jag inte gjort hittills. Har inte gjort en läxa hittills heller.
Just nu känns skolan russskigt slapp och behaglig. Eller ok, inte behaglig, vårt schema suger.
Angående den där politikgrejen: Som jag förstått det så var det senaste styrkta intrånget i MARS i år. Det var länge sen. Intrånget bestod i att någon loggat in med en sosses konto. Sossen hade sitt eget namn som lösenord. Det hela avslöjades två veckor före valet, förmodligen var detta ett medvetet val från sossarna.
Per Jodenius, pressekreteraren som erkänt att han är skyldig för det hela, avgick omedelbart när det kom ut i pressen.
När ordförande i SSU(regeringspartiets ungdomsförbund) själv hade sin lilla skandal, och anklagades för att ha varit väldigt berusad, slagits med en vakt och kallat denna för svartskalle, då avgick hon inte alls, istället lades rättegången efter valet.
Är det inte lite orättvist? LUF-killen avgår direkt, och brottet avslöjas inte förrän precis före valet, men SSU:aren, som dessutom är ordförande, hennes rättegång läggs efter valen?
Jag är väldigt, väldigt besviken på alla LUFare som hållt på med det här, eftersom att det kastar bajs på förbundet. Fp är ju som känt inte liberala längre, utan bara ... demokratiska. Om Fp med vänner börjar fuska och ha sig, så försvinner allt liberalt med partiet, vilket vore ganska synd, för de har ju fortfarande namnet kvar.
Jag är så trött på partipolitik så ni kan inte tro det, jag ska inte prata politik mer på hela året efter valet, iaf inte i skolan.
En av de överrinnande dropparna var när Ebba(ruskigt härlig i övrigt) började snacka om att den liberala principen var att inte ge bort något, någonsin. Väldigt irriterande, vi pluggar och pysslar som fan för att göra världen rikare(det betyder mindre fattig, det är något bra) och mer upplyst, lik förbannat tror folk att vi vill att de fattiga ska svälta.
Tro inte att jag är putt, jag har bara insett att det inte är särskilt givande att vara ideologisk på skoltid. Puss.
Sunday, September 03, 2006
Ledsamt, men ok ändå.
Jag hade en ondskefull plan, en djävulsk lösning på alla problem, och dessutom en liten morot till mig. Utan att säga något skulle jag smyga upp till falun och besöka en gammal god vän till mig. VÄnnen var nyinflyttad i Falun och skulle säkert bli jätteglad att se mig. Fan vad smart, poppis och vänskaplig.
När jag var i falun, hos pappa, visade det sig att kompisen bodde i sitt gamla hus "ute i skogen" på helgerna. Jävla fan, tänkte jag, det är ju skitlångt dit. DOck är detta en jättesnäll och god vän till mig, så jag tänker att lite buss har inte skadat någon. Titt i busstidtabellerna säger att det tar 2 timmar att komma till staden som är närmst den gamla vännen, och efter en timmas väntetid i staden tar det en halvtimme till. Snäll vän, jättesnäll vän, det är värt det, det är värt det...
Ett par telefonsamtal visar att kvällen är så planerad att vi ska äta middag med den gamla vännens polska väns familj. Jag minns inte mycket av den här vännen med polsk familj, förutom att denne inte gillar mig sådär jättemycket, och jag kan gissa att en kräftskiva hos hans fulla släktingar inte vore super "bara för att".
Tre och en halv timme. Mitt ex föräldrar(rara, men ändå, det är en principsak), fulla polacker. Kräftor. vakna utan tandborste.
Då tänkte jag såhär; Jag behöver inte det där, jag ska bannemig ha tag i min kompis, men jag ska göra det utan polacker. Polacker är säkert snälla, men just de här skulle vara ivägen.
Förresten åt jag upp chokladbollen till slut, för jag kan köpa en ny, frsäch sen ^^.
När jag var i falun, hos pappa, visade det sig att kompisen bodde i sitt gamla hus "ute i skogen" på helgerna. Jävla fan, tänkte jag, det är ju skitlångt dit. DOck är detta en jättesnäll och god vän till mig, så jag tänker att lite buss har inte skadat någon. Titt i busstidtabellerna säger att det tar 2 timmar att komma till staden som är närmst den gamla vännen, och efter en timmas väntetid i staden tar det en halvtimme till. Snäll vän, jättesnäll vän, det är värt det, det är värt det...
Ett par telefonsamtal visar att kvällen är så planerad att vi ska äta middag med den gamla vännens polska väns familj. Jag minns inte mycket av den här vännen med polsk familj, förutom att denne inte gillar mig sådär jättemycket, och jag kan gissa att en kräftskiva hos hans fulla släktingar inte vore super "bara för att".
Tre och en halv timme. Mitt ex föräldrar(rara, men ändå, det är en principsak), fulla polacker. Kräftor. vakna utan tandborste.
Då tänkte jag såhär; Jag behöver inte det där, jag ska bannemig ha tag i min kompis, men jag ska göra det utan polacker. Polacker är säkert snälla, men just de här skulle vara ivägen.
Förresten åt jag upp chokladbollen till slut, för jag kan köpa en ny, frsäch sen ^^.
Subscribe to:
Posts (Atom)