Sunday, August 26, 2007
Thursday, August 16, 2007
Är det bara jag som har fullständigt förstört bröllopsnatten?Började så smått på bröllopsfesten när det var dags för att öppna bröllopsgåvorna,det hade varit mycket stress och press under hela dagen så jag började dricka kopiöst .Så när käringa hade öppnat ett paket så stack jag helt sonika ut huvvet ur baren o sa tack tack!.Sen blev det dags för färden till hotellet för natten och jag hade fått med mig en massa öl och whisky som blev över,kan tilläggas att kärringen var spiknykter.Hotellet var obemannat och det var bara vi på hela hotellet,jag tyckte att det var tråkigt som fan så jag satte mig i telefon med några polare och försökte hitta en bra plats o festa på!Dom sa naturligtvis åt mig att ägna mig åt min nyblivna fru istället .Sen tog ölen slut,så jag styrde kosan mot en närliggande bensinmack för att inhandla mer men kom på att jag skulle kasta ölflaskor på hotellfasaden istället.Väl inne på hotellrummet så belägrar jag jacuzzin på badrummet och efter ett tag så kommer tanten in med det nya svarta raffiga nattlinnet hon köpt och hittar mig i en tom jacuzzi iklädd frack,dyngfull med en whiskypava i näven samtidigt som jag kläcker ur mig den intelligenta kommentaren:nämen,är det batman som kommer? .Kan säga att det här var inte populärt och det är ett under att det inte blev en omgående skilsmässa!Nån mer som fulat ut sig ordentligt?
Åååh, flashbacks forum...
Wednesday, August 08, 2007
Jag bodde hos familjen Soccoro, en 46-årig tant i ett radhus, med ett par döttrar mellan tjugo och trettio som kom på sporadiska besök. Med mig Bodde Natalie (kanske stavas annorlonda, vad vet jag), en riktigt jätteblond sydafrikanska, och Jennifer, en halvbrun amerikanska. Jag nämner att Natalie var jätteblond för att jag trodde att de hade för många soltimmar där nere för att man skulle kunna se ut som hon gör, hon var tamigtusan blekare än mig i slutet av vintersäsongen. Hon var lite konstig ibland, men klok och rar.
Jennifer var Amerikansk och saknade sitt kött, ungefär. Jag tror att många av hennes köttkommentarer var ironiska, men man vet aldrig. Enligt henne så hade hon träffat en Svenska för länge sen som kallade henne för halvblod. Svenskan själv menade att hon var rasren. Kul anekdot.
I grannhuset bodde Alexander, min bundsförvant från Svealand. Där bodde också Abbey, Amerikanska som visade sig vara kapitalist, kristen och fan av Guinness. Hon var cool. Till sist hade vi Alessandra, som vanligtvis bodde i New York City i en väldigt rik familj. Hon gick aldrig ut så vitt jag visste, och absolut inte med oss. Hon sa en gång något i stil med "I don't mean to be an ass, but I'm used to going out in new york, and that's like fuckin amazing". Egentligen skulle hon ha åkt till Indien med sin pappas pengar, men när farsan fick veta så förbjöd han det hela med smittorisken som grund, och skickade henne till Frankrike för att lära sig istället.
Jag pallar inte berätta om allt, så nu spolar vi lite; skolan var från 0845 till typ tolv, det var mer dialog än vad jag är van vid, och jag lärde mig rätt mycket tycker jag. Jag träffade en(1) svenska under vistelsen, hon hette Andrea och är faktiskt ascool.
Hon vet vad hon vill, minst sagt. Bl.a. så drog hon ut mig och Alex och en oskyldig stackars Schweizertjej på kanotresa, och det var sjukt vackert och ballt på alla vis.
En gång när vi redovisade ett litet grupparbete, där vi skulle berätta(på franska, för vår lillla klass) om hjälporganisationer, och vilken vi skulle vilja hjälpa, så redovisade jag vårt lilla arbete om röda korset/halvmånen, och om deras välvilja. Vår lärare frågade var vi skulle kunna tänka oss att hjälpa till, för att vi skulle börja uttrycka motiveringar och dylikt på franska, och föreslog Palestina.
"Ja",sa jag "Palestina till exempel".
Då vände sig Andrea om och sade plötsligt med klar och stark stämma "Nej! Vi hjälper Israeliterna i så fall!".
Jag menar... att för en sån liten grej bli provocerad att uttrycka sin starka åsikt i ett känsligt ämne, och inte låta mig ljuga lite i ett grupparbete på ett halvt A4 är detsamma som att ha stake. Fast hon var tjej då, ni fattar.
Bombhögertjejer ftw.
Spola igen... Det var roligt att vara nere på stan om kvällen, bäst var en piratbar som var inredd som insidan av ett sjörövarskepp, fett ballt. Det fanns en poppis Australiensisk bar där alla utbytesstudenter hängde också, men de hade inte Guinness
Vad fan är det med att inte ha Guinness i barer?! Vi hittade flera stycken av de där djävla hålorna >.<
Det var massor av knark där jag bodde, i stadens utkant med en massa fattiga människor och araber och hiphopare. Mellan spårvagnsstationen och huset såg vi massor med rullpapperspaket och en kartong med subutex (typ heroin).
En kille försökte sno våra pengar mellan spårvagnen och vårt hem. Han var sämst och misslyckades fatalt.
Maten var konstig, till frukost åt man småsaker ur en korg med brödliknande saker i plastförpackningar. Förpackningarna kunde innehålla antingen ett kex som liknade rostat bröd, eller en muffin, eller något som verkade vara skivor av sockerkaka med vingummin och russin i.
En gång hittade jag lite brunt bröd undanstoppat ovanför kylen, vilket fick mitt svenska anlete att skina upp av lycka och kunskap om kommande välmående. När jag satt och avnjöt mitt byte kom värdmamman och frågade ungefär "Men kära nån, du äter ju bantningsbröd, varför äter du bantningsbröd? (Du är ju ingen tjock medelålders tant, varför äter du inte vitt bröd med choklad som de andra barnen?)"
Jag hade kul, jag är nöjd. Jag träffade en tysk som såg ut som Frederick Federley.