Ibland tycker man illa om sig själv. Man liksom förvånas över vad man lyckas göra mot andra människor. Människor man älskat och aldrig velat något illa.
Det är just det där med att aldrig velat något illa som liksom retas. Jag kan aldrig veta om jag gjort något fel, eller om jag bara uppfattat det så. Jag tänker inte fråga, gud nej, hur skulle det te sig :P
Säg inget bara, jag skulle bli hemskt ledsen då.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
axel, du är bra, glöm aldrig det.
Post a Comment